Hur man bygger en kompost

Växter behöver mull och mikroliv för att kunna tillgodogöra sig den näring som finns i jorden. Det ger även mat till maskar och insekter som gör små gångar i jorden som i sin tur gör att växterna får vatten och syre.

Det är viktigt att hela tiden förse jorden med mull då den bryts ner hela tiden. Den bästa mullen får man genom förmultnat organiskt material, ex kompostjord.

Kompstjord kan bestå av grenar, växtdelar, stallgödsel (helst brunnen, vilket betyder att den ska ha legat ungefär ett år och börjat brytas ner) gräsklipp, markmull och matrester.

När man gör en kompost är det viktigt att ha en bra balans mellan kväve och kolrikt material.

Kväverikt material är allt grönt levande ex färsk gräsklipp, nyrensat ogräs, blast från grönsaker, fallfrukt, gröna växtdelar.

Kolrikt avfall är gult eller brunt ex ris, höstlöv, vissna växtdelar, barr smågrenar, trädgårdsflis och halm.

Undvik att lägga rötter och frön från ogräs eller grenar och löv som haft sjukdomar.

Om man har för mycket kvävehaltiga växtdelar så blir komposten blöt och illaluktande och innehållet ruttnar istället för att brytas ner. Om man har för mycket kolrika växtdelar så går nedbrytningen mycket långsamt.

Varva kväve och kolrika växtdelar i komposten, ju tunnare desto bättre.